Tänkte att jag ska önska mina läsare en God Jul!
Själv firar jag den på mitt sommarställe i skärgården.
Det ryker från alla skorstenar!
Vi har hittat en utav världshistoriens fulaste granar och klätt den. Hundarna upptar sofforna och min rökiga Laphroaig väntar. Glädjande är också att vi hittade en oöppnad Jack Daniels, kvar sedan i somras, så julen verkar bli riktigt bra. Det bästa utav allt är att vi fick tag på en Blossa08. Tack Tavve! Det var tur att han råkade va i Storuman med jobbet o fick tag på ett par stycken. Julen är spritens högtid.
Nu väntar vi på att bastun ska bli ordentligt varm.
Cåre och Mait är på ingång och klapparna är lagda under granen.
God Jul från skärgården!
Vi ses
onsdag 24 december 2008
söndag 21 december 2008
Gammal man på 25+
Tjena!
Det är lite orostider både här och där nu för tiden. Speciellt i mina två olika huvuden och i själ.
Det är detta med åldern som inte går att stoppa. Så är det för alla men jag börjar bli orolig över att åldern tar ut sin rätt lite väl tidigt för mig.
När jag både åkte in till som ifrån Sthlm i helgen så började jag känna tendenser i det som min mor börjat gnälla om ända sedan den tid, ungefär, som hon blev femtio. Det är alltså snart tolv år sedan. Mor har alltid gnällt om att det är så jobbigt att köra bil på vintern, framförallt när det är mörkt. Hellyset ska av och man blir bländad, spolarvätskan fryser eller tar slut, svarta vägsaltet bara öser in mot bilen när bilarna kör om eller när man ligger i arslet på nån motorvägssnigel. Självklart är dessa satans vindrutetorkare helt förkastligt dåliga med sitt bästföre datum långt bakom sig så det blir nästan värre av att använda dem. När man är inne i stan så känns det som att man ska krocka med nån jävla Muhammed som sitter i sin taxi och är stressad. Hur mkt man än kollar så nog faan är det nån stressad innerstadsbo eller taxibil som är nära att köra in i en. Eller så är det nån med NK-kassar som bara springer rakt ut i gatan med mobilen i högsta hugg.
Förra vintern så märkte jag inte av nått av detta. Jag var hur lugn som helst i trafiken. Ingen irriterade mig förutom dessa sniglar förståss. Jag var faktiskt en riktigt bra förare på motorväg som mitt inne i stan. Jag var kungen på vägen. Jag blinkade och svängde och aldrig varit nära att köra in i nån. Bländad? Det gör väl inget, man ser väl ändå. Att de där torkarna och spolarvätskan inte riktigt funkade var visserligen ett irritationsmoment men det var ju inget man orkade bry sig om, man ser ju ändå. Jag var liksom som den där sydeuropeiske föraren med varmt blod som bara tog för sig och skrek lite "mamma mia" o hytte med näven. Nu är jag mer den där 60+ tanten i sin lilla, allt för gamla, bil som är som en rädd hare och skriker högt så fort den minsta lilla aningen av närmanden av andra bilar var i antågande. Ingen egen vilja, ingen "stake", ingen jävlaranamma, inget av det jag var förut. När jag sitter bakom ratten så är det som om jag ber om ursäkt för att jag finns.
Är detta för att jag börjar bli för gammal? Jag är så orolig! Vad är det som händer? Det enda som jag var kung på och som jag var så stolt över verkar vara helt försvunnet. Vad är jag nu? Jag har ingenting. Jag har nästan börjat hålla hastigheterna på vägarna och börjat följa olika trafikregler, och det är Nu jag verkligen börjar bli en farlig förare. Den osäkra som inte förstår sig på trafikens djungellag. Helvete!!
Vi ses
Det är lite orostider både här och där nu för tiden. Speciellt i mina två olika huvuden och i själ.
Det är detta med åldern som inte går att stoppa. Så är det för alla men jag börjar bli orolig över att åldern tar ut sin rätt lite väl tidigt för mig.
När jag både åkte in till som ifrån Sthlm i helgen så började jag känna tendenser i det som min mor börjat gnälla om ända sedan den tid, ungefär, som hon blev femtio. Det är alltså snart tolv år sedan. Mor har alltid gnällt om att det är så jobbigt att köra bil på vintern, framförallt när det är mörkt. Hellyset ska av och man blir bländad, spolarvätskan fryser eller tar slut, svarta vägsaltet bara öser in mot bilen när bilarna kör om eller när man ligger i arslet på nån motorvägssnigel. Självklart är dessa satans vindrutetorkare helt förkastligt dåliga med sitt bästföre datum långt bakom sig så det blir nästan värre av att använda dem. När man är inne i stan så känns det som att man ska krocka med nån jävla Muhammed som sitter i sin taxi och är stressad. Hur mkt man än kollar så nog faan är det nån stressad innerstadsbo eller taxibil som är nära att köra in i en. Eller så är det nån med NK-kassar som bara springer rakt ut i gatan med mobilen i högsta hugg.
Förra vintern så märkte jag inte av nått av detta. Jag var hur lugn som helst i trafiken. Ingen irriterade mig förutom dessa sniglar förståss. Jag var faktiskt en riktigt bra förare på motorväg som mitt inne i stan. Jag var kungen på vägen. Jag blinkade och svängde och aldrig varit nära att köra in i nån. Bländad? Det gör väl inget, man ser väl ändå. Att de där torkarna och spolarvätskan inte riktigt funkade var visserligen ett irritationsmoment men det var ju inget man orkade bry sig om, man ser ju ändå. Jag var liksom som den där sydeuropeiske föraren med varmt blod som bara tog för sig och skrek lite "mamma mia" o hytte med näven. Nu är jag mer den där 60+ tanten i sin lilla, allt för gamla, bil som är som en rädd hare och skriker högt så fort den minsta lilla aningen av närmanden av andra bilar var i antågande. Ingen egen vilja, ingen "stake", ingen jävlaranamma, inget av det jag var förut. När jag sitter bakom ratten så är det som om jag ber om ursäkt för att jag finns.
Är detta för att jag börjar bli för gammal? Jag är så orolig! Vad är det som händer? Det enda som jag var kung på och som jag var så stolt över verkar vara helt försvunnet. Vad är jag nu? Jag har ingenting. Jag har nästan börjat hålla hastigheterna på vägarna och börjat följa olika trafikregler, och det är Nu jag verkligen börjar bli en farlig förare. Den osäkra som inte förstår sig på trafikens djungellag. Helvete!!
Vi ses
lördag 20 december 2008
Bra med servitriser
Då var det jullov! Ska bli skönt. Har varit uppe i två dagar nu och redan hunnit med en riktig fylla. Den utspelades i min gamla Söder-lya hemma hos "Kock" John. Det var riktigt kul o sitta o tjabba lite. Vi gick till gamla skatteskrapan och dess bar på toppen och det var toppen. Jag blev bara ruinerad på dess drinklista och ett minne som stoppades vid andra drinken. Jag kommer inte ihåg hur och när vi gick hem. Jag kommer dock ihåg att när jag för andra gången kom med brickan av drinkar och öl till vårt bord så sa servitrisen att hon kunde ha kunnat ta den där beställningen. Då kände jag mig dum, varför har ett ställe servitriser? Tydligen fatta inte min lilla hjärna det igår. Enligt John avslutades natten med en stor QP meny på donken. Men det var kul att va tillbaka i civilisationen men det är jävligt skönt att veta att man kan ta sig därifrån. Har hört och sett stackare som faktiskt frivilligt bor i stan. Otroligt!
Aaa på julafton skall det drickas av Blossa08 glöggen! Det ska bli en höjdare.
Vi ses
Aaa på julafton skall det drickas av Blossa08 glöggen! Det ska bli en höjdare.
Vi ses
onsdag 17 december 2008
Tarmfenomen
Hej!
Här sitter jag med blåbärssoppe fläckar på tröjan. Det var så gott så det rann över liksom:)
Idag var jag med om det igen. Ni vet när man är på påväg hem och man blir nödig och måste göra nummer två. Tex: Du är två kvarter bort och det tränger verkligen på men du håller ut, det går! Du kämpar och du kämpar. Du springer upp för trappan, låser upp dörren och slänger av dig jackan, hoppar runt överallt för att hitta nått att läsa och sen precis när du kommer in på toan så känner du att nu går det inte att hålla inne längre och precis när du lyckats dra ner byxan och nästan satt dig så bara flööödar det. Det är ALLTID så! Men tänk om jag nu skulle fått bli tvungen att vänta två sekunder extra nånstans på vägen. Röd gubbe, nån bil eller vad som helst som sinkar dig ett par sekunder. Skulle jag då ha bajsat på mig ungfär vid dörren? Eller om nått sinkade mig med två minuter, skulle jag bajsat på mig på stan?
Det måste vara nått psykiskt som styr tarmen. När hjärnan vet att det i facto är en sekund kvar till att jag sitter på toan så släpper den liksom försvarsmekanismen för att man ska skita på sig. För det kan ju verkligen inte vara så att man ALLTID är så bra att tima in det där riktigt precis hela tiden. Galet! För det har ju aldrig hänt i liknande situationer att man kommit hem men liksom känt att jag hunnit göra en massa andra grejer innan som att hänga upp jackan ordentligt eller knyta av sig skorna istället för att bara sparka av sig dem. Asså, som om man missat "timingen" genom att vara "för tidig" istället "försent". Man är alltid i tid! PRECIS i tid, inte en sekund till eller mindre.
Oroligt fenomen!
Jag ska prova en hel del under jul för jag har inte planerat annat än att äta, dricka, sova och bajsa!
Som sagt, jullov. Idag började det! Det börjar med en skön sömn med klocka på alarm för NHL hockey. Los Angeles-NY Rangers. Härligt! Tyvärr är dock Ersberg skadad så det blir ingen målvaktsduell mellan "Lunkan" och honom. Har tippat en två i matchen!
Vi ses
Här sitter jag med blåbärssoppe fläckar på tröjan. Det var så gott så det rann över liksom:)
Idag var jag med om det igen. Ni vet när man är på påväg hem och man blir nödig och måste göra nummer två. Tex: Du är två kvarter bort och det tränger verkligen på men du håller ut, det går! Du kämpar och du kämpar. Du springer upp för trappan, låser upp dörren och slänger av dig jackan, hoppar runt överallt för att hitta nått att läsa och sen precis när du kommer in på toan så känner du att nu går det inte att hålla inne längre och precis när du lyckats dra ner byxan och nästan satt dig så bara flööödar det. Det är ALLTID så! Men tänk om jag nu skulle fått bli tvungen att vänta två sekunder extra nånstans på vägen. Röd gubbe, nån bil eller vad som helst som sinkar dig ett par sekunder. Skulle jag då ha bajsat på mig ungfär vid dörren? Eller om nått sinkade mig med två minuter, skulle jag bajsat på mig på stan?
Det måste vara nått psykiskt som styr tarmen. När hjärnan vet att det i facto är en sekund kvar till att jag sitter på toan så släpper den liksom försvarsmekanismen för att man ska skita på sig. För det kan ju verkligen inte vara så att man ALLTID är så bra att tima in det där riktigt precis hela tiden. Galet! För det har ju aldrig hänt i liknande situationer att man kommit hem men liksom känt att jag hunnit göra en massa andra grejer innan som att hänga upp jackan ordentligt eller knyta av sig skorna istället för att bara sparka av sig dem. Asså, som om man missat "timingen" genom att vara "för tidig" istället "försent". Man är alltid i tid! PRECIS i tid, inte en sekund till eller mindre.
Oroligt fenomen!
Jag ska prova en hel del under jul för jag har inte planerat annat än att äta, dricka, sova och bajsa!
Som sagt, jullov. Idag började det! Det börjar med en skön sömn med klocka på alarm för NHL hockey. Los Angeles-NY Rangers. Härligt! Tyvärr är dock Ersberg skadad så det blir ingen målvaktsduell mellan "Lunkan" och honom. Har tippat en två i matchen!
Vi ses
tisdag 16 december 2008
Skadestånd
Tomas Quick erkände morden men det finns ingen teknisk bevisning för att han gjort det. Ändå dömd!
Blir han nu frikänd kan han få upp till 10 miljoner i skadestånd av staten.
Härmed erkänner jag, Peter Forsberg, att jag har mördat minst lika många människor som Quick påstår sig ha gjort. Det var jag som mördade Engla, det var jag som förde bort Madeleine från hotellet i Portugal. Hon är numera omskuren muslimsk flicka i Tensta.
Jo en sak till: Nordea personkontonummer: 820504.... de sista siffrorna får ni be om så jag verkligen får ersättning för rätt mord liksom. För jag vet inte riktigt...
Vi ses!
Blir han nu frikänd kan han få upp till 10 miljoner i skadestånd av staten.
Härmed erkänner jag, Peter Forsberg, att jag har mördat minst lika många människor som Quick påstår sig ha gjort. Det var jag som mördade Engla, det var jag som förde bort Madeleine från hotellet i Portugal. Hon är numera omskuren muslimsk flicka i Tensta.
Jo en sak till: Nordea personkontonummer: 820504.... de sista siffrorna får ni be om så jag verkligen får ersättning för rätt mord liksom. För jag vet inte riktigt...
Vi ses!
fredag 12 december 2008
Flyg
Jag vill slå ett slag för flyget.
Nästa fredag bär det uppåt!
Jag har länge funderat eftersom jag ska va borta nästan tre veckor så har jag ju tid. Jag kan väl lika gärna åka buss eller tåg upp till Stockholm? Ja, men det gör jag.
Först så tänkte jag buss, för om jag nu ändå kan ta onödigt mycket tid på mig att åka så kan jag ju spara ytterligare några hundringar. Gick in på Swebuss hemsida. Fanns ingen buss som jag kunde åka med om jag nu inte ville komma fram till Sthlm vid typ tio på fredag kväll. Det var också med byte samt att den skulle ta över 8 timmar (!!) mot normala ca. 6. Den skulle också ha kostat 250 kr.
Sen kollade jag tåg. Det brukar ju ta ca 4 timmar och det är ju mer miljövänligt än flyg och buss och eftersom vi bor i ett land där miljöpartiet haft en otroligt stort inflytande de senaste 12 åren, förutom de senaste åren då det enbart förts en slags "sunt förnufts politik", så måste det ju va mkt billigare än flyget. Även med de olika studentrabatterna. Jag tar tåget. Ok, schemat såg ju rätt så bra ut så det var lovande. Tyvärr så har det land som är ett av världens rikaste och som var nummer 1 och nummer 2 under många år under efterkrigstiden, ingen järnväg längs ost-kusten så det måste blli ett byte någonstans i skogen i Småland. Men låt gå. Men problemet är bara att SJ ska ha, även med studentrabatt. 1.100 svenska riksdaler för att ta mig till Sthlm.
Oki, flyget då? 13.10 går ett plan från Kalmar till Arlanda, det tar 45 minuter. Kostnad 20 kr med buss till flygplats. 490 kr flygbiljett. 100 kr med Arlanda Express till Sthlm Central om jag vill in till Sthlm innan vidare färd till päron. Om inte till Sthlm: 80 kr flygbuss till Uppsala eller 70 kr flygbuss till Enköping. Eller helt enkelt 0 kr om far hämtar.
Ja?? Vad tror ni jag väljer? Buss i över 8 timmar med 1 byt för 250 kr och vara framme i STOCKHOLM vid ca 22, Tåg, över fyra timmar med ett byta, framme i sthlm ca 17 tiden som kostar 1.100 eller flyget som tar 40 minuter och som kostar mig som minst 510 kr om jag väljer det billigaste allternativet att pappa hämtar mig på Arlanda. jag kan alltså åka hem till Kalmar och ändå ha nån hundring över för de pengar SJ vill ha för en väg. Visst väljer jag buss så sprar jag några hundralappar men de hundralapparna är långt ifrån värda att spara med tanke på hur mkt det sliter på en som människa att sitta i en trång buss i över 8 timmar. Nä fy faan! Aldrig! Det är bara loosers och sånna som skriker när de skiter som väljer buss!!
Flyg, flyg, flyg!
Inom 15 år så har flyget konkurrerat ut tåget eftersom de utvecklat ett klimatneutralt bränsle. Virgin har redan provflygit ett Boeing med ett sånt bränsle.
Fluget är framtiden! Och bilen likaså. Buss och tåg kommer vi bara skratta åt om ca 20-30 år.
Vi ses
Nästa fredag bär det uppåt!
Jag har länge funderat eftersom jag ska va borta nästan tre veckor så har jag ju tid. Jag kan väl lika gärna åka buss eller tåg upp till Stockholm? Ja, men det gör jag.
Först så tänkte jag buss, för om jag nu ändå kan ta onödigt mycket tid på mig att åka så kan jag ju spara ytterligare några hundringar. Gick in på Swebuss hemsida. Fanns ingen buss som jag kunde åka med om jag nu inte ville komma fram till Sthlm vid typ tio på fredag kväll. Det var också med byte samt att den skulle ta över 8 timmar (!!) mot normala ca. 6. Den skulle också ha kostat 250 kr.
Sen kollade jag tåg. Det brukar ju ta ca 4 timmar och det är ju mer miljövänligt än flyg och buss och eftersom vi bor i ett land där miljöpartiet haft en otroligt stort inflytande de senaste 12 åren, förutom de senaste åren då det enbart förts en slags "sunt förnufts politik", så måste det ju va mkt billigare än flyget. Även med de olika studentrabatterna. Jag tar tåget. Ok, schemat såg ju rätt så bra ut så det var lovande. Tyvärr så har det land som är ett av världens rikaste och som var nummer 1 och nummer 2 under många år under efterkrigstiden, ingen järnväg längs ost-kusten så det måste blli ett byte någonstans i skogen i Småland. Men låt gå. Men problemet är bara att SJ ska ha, även med studentrabatt. 1.100 svenska riksdaler för att ta mig till Sthlm.
Oki, flyget då? 13.10 går ett plan från Kalmar till Arlanda, det tar 45 minuter. Kostnad 20 kr med buss till flygplats. 490 kr flygbiljett. 100 kr med Arlanda Express till Sthlm Central om jag vill in till Sthlm innan vidare färd till päron. Om inte till Sthlm: 80 kr flygbuss till Uppsala eller 70 kr flygbuss till Enköping. Eller helt enkelt 0 kr om far hämtar.
Ja?? Vad tror ni jag väljer? Buss i över 8 timmar med 1 byt för 250 kr och vara framme i STOCKHOLM vid ca 22, Tåg, över fyra timmar med ett byta, framme i sthlm ca 17 tiden som kostar 1.100 eller flyget som tar 40 minuter och som kostar mig som minst 510 kr om jag väljer det billigaste allternativet att pappa hämtar mig på Arlanda. jag kan alltså åka hem till Kalmar och ändå ha nån hundring över för de pengar SJ vill ha för en väg. Visst väljer jag buss så sprar jag några hundralappar men de hundralapparna är långt ifrån värda att spara med tanke på hur mkt det sliter på en som människa att sitta i en trång buss i över 8 timmar. Nä fy faan! Aldrig! Det är bara loosers och sånna som skriker när de skiter som väljer buss!!
Flyg, flyg, flyg!
Inom 15 år så har flyget konkurrerat ut tåget eftersom de utvecklat ett klimatneutralt bränsle. Virgin har redan provflygit ett Boeing med ett sånt bränsle.
Fluget är framtiden! Och bilen likaså. Buss och tåg kommer vi bara skratta åt om ca 20-30 år.
Vi ses
torsdag 11 december 2008
Studentdekadens
Den gamla Foppa är tillbaka, åtminstone för nån dag. Det riktiga studentlivet har tagit fart. Igår blev det en hejdundrande "improvisations Onsdagsfylla". Det började med att jag fick två sms under seminariet där det stod: "Onsdagsfylla? Ja ja ja!!" i det ena och "Förfest hos dig!" i det andra. De som hade skickat satt fem meter ifrån mig i samma rum. Skulle CSN veta det så skulle alla utbetalningar ställas in med omedelbar verkan. Innan alla vänner kom så satt jag o småsmuttade på "Baccardi Razz" med "7UP". Jag kände mig riktigt party och upprymd. Ungefär som att va 25 igen!
Fest blev det. Jag tror det var ca 15 personer totalt i mitt lilla rum. Det var inte kul att städa här imorse.
Att inte folk lär sig att dricka upp. Man lämnar väl inte kvar och öppnar en ny?
Igår blev det också pizza och ciggaretter. Besöket på gymmet ställdes således in både idag och igår. Så det verkar som att likheten med Ranelid och Lundell inte är så långt bort, eller?
Klockan 3 AM så gick jag och pratade tyska med nån tysk. Dom finns då faan överallt. Precis som araberna!
En viss "Stinsen" har en undran om jag inte har nått stavningsprogram. Det tycker jag inte att jag behöver. En riktigt skribent, krönikör, författare eller bloggare använder sitt eget språk och stavar på sitt eget sätt. Jag skriver månaderna med stor bokstav precis om i det engelska språket. Jag tycker det ser finare ut. Sen tycker jag det är enklare att använda AM, PM istället för att skriva. klockan....på eftermiddagen eller klockan.....på natten/morgonen. Och i all hets och iver att få ner ett inlägg så uppstår en del fel som inte hinnes redigera.
Vi ses
Fest blev det. Jag tror det var ca 15 personer totalt i mitt lilla rum. Det var inte kul att städa här imorse.
Att inte folk lär sig att dricka upp. Man lämnar väl inte kvar och öppnar en ny?
Igår blev det också pizza och ciggaretter. Besöket på gymmet ställdes således in både idag och igår. Så det verkar som att likheten med Ranelid och Lundell inte är så långt bort, eller?
Klockan 3 AM så gick jag och pratade tyska med nån tysk. Dom finns då faan överallt. Precis som araberna!
En viss "Stinsen" har en undran om jag inte har nått stavningsprogram. Det tycker jag inte att jag behöver. En riktigt skribent, krönikör, författare eller bloggare använder sitt eget språk och stavar på sitt eget sätt. Jag skriver månaderna med stor bokstav precis om i det engelska språket. Jag tycker det ser finare ut. Sen tycker jag det är enklare att använda AM, PM istället för att skriva. klockan....på eftermiddagen eller klockan.....på natten/morgonen. Och i all hets och iver att få ner ett inlägg så uppstår en del fel som inte hinnes redigera.
Vi ses
onsdag 10 december 2008
Tillbaka
Hej på er!
Hur är det med er? Jag önskar er all bitterhet.
Jag har inte bloggat sedan den 8 Oktober iår. Det är länge sedan, otroligt länge. Jag har helt enkelt inte haft den där glöden.
Författare har sådana studer då det inte kommer ut nånting. Under den tiden brukar vi röka på, dricka diverse berusningsdrycker, spara skägg och gå upp några kilo. Snabbmaten brukar flöda och deppresiv musik, gärna klassiskt i moll, brukar dåna ur högtalarna så det bedövar varenda Skånebondes öron. Vi brukar gärna, frammåt 3 AM, ringa gamla ex och försöka sentimental snacka och påstå att man "är en ny människa" medan isen i Whiskyn klirrar i glaset så exet förstår att så inte är fallet. Man brukar försöka ta kontakt med sin dotter eller son som bor utomlands någonstans, oftast i Frankrike där hon är tillsammans med en "underbar fransman" eller sonen som gått sin egen väg och blivit doktor från Lunds universitet och nu är läkare på "Riks Hospitalet" i Köpenhamn och är lyckligt gift med Sabine, en vacker fd. modell från Danmark. Han har också en tid jobbat hos "läkare utan gränser" för att göra en "insats". Jävla hyckleri!!
Man brukar sätta sig ner och försöka skriva ett par rader men efter ett halvt ark raderar man hela dokumentet, eller ännu bättre, sliter ur pappret från den klassiska skrivmaskinen och slänger det ihopskrynkliga pappret demonstrativt i det nylackade trägolvet som någon fattig Skånsk dräng för 100 år sedan lagt dit för en svag penning från husbonden.
Man brukar sätta sig i sin SUV med en halvt urdruken Whiskyflaska men man kommer inte längre än till porten då stolpjäveln stod ivägen. Man stiger ur, ranglandes, in i skånelängan och somnar på soffan. Morgonen därpå stiger man upp frustande av den dunkande huvudvärken och funderar vad ens nya Waldorfstrumpor egentligen står för?
Ja, detta är kanske i Ulf Lundells eller Ranelids värld men inte i min.
Jag har ingen SUV, jag bor inte i en skånsk länga som är nyrenoverad av ett gäng polacker som blivit alldeles för dyra så man vid nästa projekt funderar på om inte någon från Ukraina gör jobbet både billigare och bättre.
Jag har ingen försvunnen dotter/son. Jag har inget ex jag ringer 3 AM. Jag önskar bara livet ur henne, sen lägger jag det åt sidan. Jag äger ingen skiva av klassisk musik eller har en enda fil utav det på min laptop.
Jag skulle aldrig vara så jävla dum så jag skulle ha is i Whiskeyn. Det är till för jänkare och annat kulturlöst folk. "Scotsh on the rocks". Ett dumt Hollywood citat. Det tar bort alkoholsmaken och Whiskykarraktären förtsår ni. Jag brukar tänka på min gamle vän Cassimir Vrede, denna adlige gentleman som igenom sitt liv bara snackat sig fram genom livet, inte gjort ett skit av nytta. Han säger att man ska stoppa en tesked i ett glas vatten, dra den rakt upp (alltså inte så det är en massa vatten i själva skeden) och sedan låta det lilla vatten som är kvar på skeden droppa ner i Whiskyn. Mer vatten ska det inte va.
Nog om det. Jag har istället under denna tid försökt koncentrera mig på skolan. Kommit igång med träning, slutat röka. Dock inte med feströkandet, det skulle då se ut det. Jag har haft flera perioder av två veckor utan alkohol. Jag hade t om en tre veckors period. Just nu är det en två veckors.
Nu låter det nästan som om jag bundit upp mig i form av ett stycke kjoltyg. Men nej nej, så är inte fallet. De gapar fortfarande med sin frånvaro. De satans kreaturen.
Men nu ska jag alltså försöka få igång den här bloggen igen. Vet inte om det kommer gå men jag ska göra ett försök. Och jag behöver ert stöd!
Vi får se hur det kan gå, jag har en del irritation inom mig känner jag och det ska bli skönt att få det ur mig. Men det väntar vi med.
Vad har hänt mer under hösten? Ankadammen har äntligen tagit slut och vi har fortfarande X antal månader kvar till helvetet startar nere på Fredriksskans. Ankdammen slutade med en seger för det lokala lilla laget Kalmar FF. Det var trevligt men vilken storm i ett vattenglas. Oj oj, den var nästan värre än när Estonia sjönk. Jag bara skratta och lutade mig tillbaka för att njuta av en lååång hockeysäsong.
Men vi ses hörrni! Det ska bli kul att blogga igen.
Vi ses
Hur är det med er? Jag önskar er all bitterhet.
Jag har inte bloggat sedan den 8 Oktober iår. Det är länge sedan, otroligt länge. Jag har helt enkelt inte haft den där glöden.
Författare har sådana studer då det inte kommer ut nånting. Under den tiden brukar vi röka på, dricka diverse berusningsdrycker, spara skägg och gå upp några kilo. Snabbmaten brukar flöda och deppresiv musik, gärna klassiskt i moll, brukar dåna ur högtalarna så det bedövar varenda Skånebondes öron. Vi brukar gärna, frammåt 3 AM, ringa gamla ex och försöka sentimental snacka och påstå att man "är en ny människa" medan isen i Whiskyn klirrar i glaset så exet förstår att så inte är fallet. Man brukar försöka ta kontakt med sin dotter eller son som bor utomlands någonstans, oftast i Frankrike där hon är tillsammans med en "underbar fransman" eller sonen som gått sin egen väg och blivit doktor från Lunds universitet och nu är läkare på "Riks Hospitalet" i Köpenhamn och är lyckligt gift med Sabine, en vacker fd. modell från Danmark. Han har också en tid jobbat hos "läkare utan gränser" för att göra en "insats". Jävla hyckleri!!
Man brukar sätta sig ner och försöka skriva ett par rader men efter ett halvt ark raderar man hela dokumentet, eller ännu bättre, sliter ur pappret från den klassiska skrivmaskinen och slänger det ihopskrynkliga pappret demonstrativt i det nylackade trägolvet som någon fattig Skånsk dräng för 100 år sedan lagt dit för en svag penning från husbonden.
Man brukar sätta sig i sin SUV med en halvt urdruken Whiskyflaska men man kommer inte längre än till porten då stolpjäveln stod ivägen. Man stiger ur, ranglandes, in i skånelängan och somnar på soffan. Morgonen därpå stiger man upp frustande av den dunkande huvudvärken och funderar vad ens nya Waldorfstrumpor egentligen står för?
Ja, detta är kanske i Ulf Lundells eller Ranelids värld men inte i min.
Jag har ingen SUV, jag bor inte i en skånsk länga som är nyrenoverad av ett gäng polacker som blivit alldeles för dyra så man vid nästa projekt funderar på om inte någon från Ukraina gör jobbet både billigare och bättre.
Jag har ingen försvunnen dotter/son. Jag har inget ex jag ringer 3 AM. Jag önskar bara livet ur henne, sen lägger jag det åt sidan. Jag äger ingen skiva av klassisk musik eller har en enda fil utav det på min laptop.
Jag skulle aldrig vara så jävla dum så jag skulle ha is i Whiskeyn. Det är till för jänkare och annat kulturlöst folk. "Scotsh on the rocks". Ett dumt Hollywood citat. Det tar bort alkoholsmaken och Whiskykarraktären förtsår ni. Jag brukar tänka på min gamle vän Cassimir Vrede, denna adlige gentleman som igenom sitt liv bara snackat sig fram genom livet, inte gjort ett skit av nytta. Han säger att man ska stoppa en tesked i ett glas vatten, dra den rakt upp (alltså inte så det är en massa vatten i själva skeden) och sedan låta det lilla vatten som är kvar på skeden droppa ner i Whiskyn. Mer vatten ska det inte va.
Nog om det. Jag har istället under denna tid försökt koncentrera mig på skolan. Kommit igång med träning, slutat röka. Dock inte med feströkandet, det skulle då se ut det. Jag har haft flera perioder av två veckor utan alkohol. Jag hade t om en tre veckors period. Just nu är det en två veckors.
Nu låter det nästan som om jag bundit upp mig i form av ett stycke kjoltyg. Men nej nej, så är inte fallet. De gapar fortfarande med sin frånvaro. De satans kreaturen.
Men nu ska jag alltså försöka få igång den här bloggen igen. Vet inte om det kommer gå men jag ska göra ett försök. Och jag behöver ert stöd!
Vi får se hur det kan gå, jag har en del irritation inom mig känner jag och det ska bli skönt att få det ur mig. Men det väntar vi med.
Vad har hänt mer under hösten? Ankadammen har äntligen tagit slut och vi har fortfarande X antal månader kvar till helvetet startar nere på Fredriksskans. Ankdammen slutade med en seger för det lokala lilla laget Kalmar FF. Det var trevligt men vilken storm i ett vattenglas. Oj oj, den var nästan värre än när Estonia sjönk. Jag bara skratta och lutade mig tillbaka för att njuta av en lååång hockeysäsong.
Men vi ses hörrni! Det ska bli kul att blogga igen.
Vi ses
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)