Den fruktade dagen äro kommen

Så var den igång! Ankdammen! Vi får se om det blir nån premiär för Bajen. Det är ju lite för mkt snö i Ljungskile. Vilken koll man har assså.

Men denna dag som jag har fruktat enda sedan IFK Göteborg stod med bucklan i November äro kommen. Ankdamnsstarten. Men vintern har bjudit på en hel del hockeygodis och det man kan trösta sig med är att tills den underbara sommaren kommer, då man inte behöver nått att följa förutom sina egna ben till den välkylda ölen, så har vi en kvalserie, ett SM-Slutspel, ett hockey-VM och det bästa av det bästa; ett Stanley Cup slutspel. Det jag frukar värst är de där dagarna i September innan elitserien och NHL sätter igång. Men jag är stark och kommer klara av detta också. Jag tänkte be Canal+ att stänga av min kanal när det är ankdammsspel, på det sättet så behöver d ju inte debitera mig för d matcherna. Gammalt bröd ligger i frysen som jag ska kasta in på planerna till de ankhanarna som springer runt och spänner sig med sina fotbollsmuskler medan de tänker mer på hur d ser ut i håret än hur d ska få bollen att rulla in i det jättelika målet som bara en från "En annan del av Köping" skulle missa. Nä Tobbe skulle klara av det och kanske Linda om man får styra bollen med rulatorn.

Personligen så börjar jag komma ut ur idet litegrann. Då jag sedan januari endast träffat två kompisar så ska jag i veckan kanske träffa så många som tre till. Det ni. På tisdag kanske det blir Micke, har inte bestämt mig ännu om jag orkar åka hem till en kompis till honom för att se på Mora-Leksand men det lockar och har ju träffat hans polare tidigare och d verkar inte så farliga. På Onsdag blir det ett besök hos Mattias, nu hoppas jag han har fått ordning i sin lägenhet. Det ska bli kul att se. På lördag har jag bestämt att jag ska hem till kock-John, till min egna lya på Söder. Det är ju ett riktigt kliv, ända till Stockholm, hur ska det gå.

Och, kanske det blixtrar till med något politiskt eller ett allmänt bittert inlägg under veckan.

Vi ses